Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ålade ålagt, pres. ålägger
å|lägg·er●avkräva (viss åtgärd) som formell skyldighet
av person, organisation etc.; ofta med stöd i lag e.d.
samh.SYN.synonymförelägga 2
JFRcohyponymåliggacohyponymförständiga
ledamöterna har ålagts tystnadspliktskolan ålades ett generellt sparbeting○spec. betr. straff, föreskrift etc.JFRcohyponymådöma
37-åringen ålades bötesstraffNN ålades reseförbud av rätten○äv. försvagat (ofta refl.)löntagarorganisationerna måste ålägga sig moderation i nuvarande lågkonjunkturålägga ngn ngt/att+Vsedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. aläggia ’pålägga; påbjuda’; jfr anlägga
Subst.:vbid1-399552åläggande