Svensk ordbok 2009, webbversion
[-ki´]
substantiv ~n
an·arkin●frånvaro av styrande och kontrollerande makt
oftast uppfattat negativt som total oreda och laglöshet; i samhälle el. mindre grupp
pol.tid.efter revolutionen rådde under en period fullständig anarki○äv. om tillstånd som karakteriseras av dettaklassrummets frihet får inte urarta till anarkisedan 1660av grek. anarkhi´a, till an- ’ej’ och arkhe´ ’herravälde’; jfr arkaisk, hierarki