Svensk ordbok 2009, webbversion

arrogant [-aŋ´tel.-an´t] adjektiv, neutr. ~ ar·rog·ant●ut­manande själv­säker och hög­dragen admin.psykol.en kall och arrogant streber○äv. om handling o.d.hans arroganta ton retade hennearrogant (mot ngn)sedan 1822via fra. av lat. arr´ogans ’in­bilsk; hänsyns­lös’, till arroga´re ’göra an­språk’; jfr prerogativ