Svensk ordbok 2009, webbversion
[-aŋ´tel.-an´t]
adjektiv,
neutr. ~
ar·rog·ant●utmanande självsäker och högdragen
admin.psykol.en kall och arrogant streber○äv. om handling o.d.hans arroganta ton retade hennearrogant (mot ngn)sedan 1822via fra. av lat. arr´ogans ’inbilsk; hänsynslös’, till arroga´re ’göra anspråk’; jfr prerogativ