Svensk ordbok 2009, webbversion

asy´l substantiv ~en ~er asyl·en●rätt att uppe­hålla sig i ett främmande land särsk. för flykting pol.rum.JFRcohyponymtillflykt 1cohyponymuppehållstillstånd asylsökandesöka asylden störtade presidenten fick politisk asyl i grann­landet○äv. om mot­svarande platstillflykts­ort, fri­stad sedan 1806ur grek. as´ylon ’skyddsort; ngt o­kränkbart’