Svensk ordbok 2009, webbversion

a´vel substantiv ~n ●planmässig förökning och upp­födning av djur mest nytto- och sällskaps­djur admin.jordbr.avelshingsthusdjursavelavel av får och svin○äv. om resultatet el. av­kommanårets avel av svin före­visades○äv. om kvaliteten o.d.hästar av god svensk avelavel (av ngt)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. afl ’kraft; av­kastning; avel’; besl. med opus; jfr ämne, ävlas, öva