Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
bränn|punkt·en1punkt där tidigare parallella strålar möts sedan de fallit in vinkelrätt mot en lins eller spegel
optik.SYN.synonymfokus 1
sedan 17592centrum
för intresse, händelseförlopp etc.
komm.JFRcohyponymfokus 2
klimatfrågan kom i brännpunkten för den politiska debatten(i) brännpunkten (för ngt)sedan 1792