Svensk ordbok 2009, webbversion

fo´kus substantiv ~et äv. ~en fok·us·et1punkt på en lins’ eller en spegels huvud­axel, där tidigare parallella strålar möts sedan de fallit in vinkel­rätt mot linsen eller spegeln optik.SYN.synonymbrännpunkt 1 av­ståndet mellan linsen och dess fokus kallas bränn­viddsedan 1759av lat. foc´us ’eld­stad, härd’; jfr foajé 2centrum (för all­mänt intresse) psykol.JFRcohyponymbrännpunkt 2 de ekonomiska problemen har kommit i fokuspartiet ville sätta låginkomst­tagarna i fokusdiskussionens fokus hade förskjutits○äv. med tanke på en­skild personupp­märksamhet tappa fokus(i) fokus (för ngt), (med) fokus (på ngt)sedan 1965