Svensk ordbok 2009, webbversion

cession [se∫o´n] substantiv ~en ~er cess·ion·en●en borgenärs över­låtelse av fordran till ny person utan gäldenärens sam­tycke ekon.jur.JFRcohyponym1bankruttcohyponymtransport 4 ○äv.över­låtelse av territorium från en stat till en annan ○ibl. äv.konkurs cession (av ngt) (till ngn)sedan 1669av lat. cess´io ’av­trädande’; till cedera