Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
de·tekt·iv·en●civilklädd polisman eller privatperson som utför undersökningar för att utreda brottmål
samh.yrk.SYN.synonymdeckare 1
JFRcohyponymkriminalpolis 2
privatdetektivhon skuggades av två detektiveren detektiv från Scotland Yard○ofta som huvudfigur i kriminalromanerdetektivgåtamästerdetektivsedan 1872av eng. detective med samma betydelse, till detect, se detektera
adjektiv ~t
de·tekt·iv●som har att göra med utredning av brott
mindre brukl.samh.böcker med detektiva inslagkriminalpolisen kallades förr detektiva polisensedan 1851se 1detektiv