Svensk ordbok 2009, webbversion

e`gensinnig adjektiv ~t egen|­sinn·ig●som följer en­bart sin egen mening utan att lyssna på an­dras råd e.d. admin.psykol.JFRcohyponymsjälvrådigcohyponymenviscohyponymhalsstarrigcohyponymomedgörligcohyponymtrotsig en lynnig och egensinnig ton­åring○ibl. med positiv bi­betydelse av själv­ständighet o.d.en originell och egensinnig kompositör○äv. om handling e.d.hans egensinniga bild­språksedan ca 1595