äv.
förklä´daförklä´da
verb förklädde förklätt, pres. förklär äv. förkläder
för·klär, för·kläd·er●ofta refl. el. perf. part.
försöka ge intryck av att vara ngn annan med hjälp av (vilseledande) klädsel och andra tillbehör
kläd.JFRcohyponymmaskera 1
han flydde ur palatset förklädd till kvinna○äv. bildligtromanen är en sorts förklädda memoarerförklä ngn/ngt (till ngn/ngt)sedan 1484Josua bok, Domare bokenfornsv. forklädha
Subst.:vbid1-162504förklädande,
vbid2-162504förklädning;
förklädnad
2förklä seförkläde