Svensk ordbok 2009, webbversion

maskera [-ke´-] verb ~de ~t mask·er·ar1förse med (ansikts)förklädnad kokk.JFRcohyponym1förklä rånet ut­fördes av två maskerade män○äv. bildligtdölja rätta samman­hanget bak­om maskera sina av­siktermaskera ngn (till/som ngn/ngt), maskera ngtsedan 1658av fra. masquer med samma betydelse; till 2mask 2förse med skydd t.ex. vid målning; med avs. på yta som inte ska målas tekn.maskeringstejpmaskera ngtsedan ca 19703förse (militär an­ordning) med skydd mot upp­täckt mil.SYN.synonymkamouflera nervgasfabriken maskerades som fritids­anläggningmaskera ngt (som ngt)sedan 1749Subst.:vbid1-240109maskerande, maskering