verb ~de ~t
för·tal·ar●ägna sig åt förtal av
ngn, vanligen i syfte att direkt skada
komm.JFRcohyponymbaktalacohyponymsmutskastacohyponymdiskreditera
de i äldre litteratur så förtalade styvmödrarnaförtala ngnsedan början av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. fortala
Subst.:vbid1-165323förtalande;
förtal