Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
hög·måls|brott·et●brott mot rikets inre säkerhet
jur.JFRcohyponymhögförräderi
ledarna för statskuppsförsöket dömdes för högmålsbrottsedan 1780till fornsv. höghmal; till 1hög och mål 6