verb ~de ~t
hack·ar1ibl. med partikelnupp
bearbeta genom upprepade (lättare) slag med eggredskap eller vasst föremål
i syfte att sönderdela, rensa, luckra upp, göra hål e.d.
kokk.komm.JFRcohyponymhugga 1
hackknivhackkorvhacka (upp) lökhackad persiljahackad korvhacka trädgårdslandet○äv. med avs. på resultatetfåglarna hackade hål i stammen○äv. bildligtständigt kritisera
oppositionen hackar ständigt på regeringenhacka (upp) ngt, hacka på ngn/ngtvarken hackat eller maletvarken det ena eller det andradvs. inget resultat alls
om det är ett humor- eller debattprogram är svårt att veta, resultatet är varken hackat eller malet
sedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. hakka; trol. av lågty. hacken med samma betydelse; ev. besl. med hake
2frambringa ljud stötvis och oregelbundet
om föremål el. person; spec. i fråga om stamning orsakad av osäkerhet
komm.talaren stod mest och hackadefolk hackar och hostar i dessa förkylningstidermotorn hackadehackahacka tändersetand 1
sedan 1730Subst.:vbid1-177529hackande,
vbid2-177529hackning
2hack`a
substantiv ~n hackor
hack·an1ett jordbruksredskap för bearbetning genom slag, bestående av blad eller skär på ett skaft
för uppluckring av jorden, bortrensning av ogräs m.m.
jordbr.verkt.JFRcohyponymspade
flåhackahandhackade arbetade med hacka och spadeinte gå av för hackor
vara av god beskaffenhet
med en rollista som inte går av för hackor har den nya polisserien nått höga tittarsiffror
sedan 1518 (i sammansättn. mur-)Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholmfornsv. hakka; av lågty. hacke med samma betydelse; till 1hacka
2spelkort av låg valör
vanligen under nian el. tian och sällan möjligt att ta stick med
spel.SYN.synonymlanka
i hjärter hade hon dam-knekt-tia och två hackorsedan 1763av lågty. hacke med samma betydelse, eg. ’hackmat’, därav ’strunt, ngt värdelöst’; till 1hacka; idiomet inte gå av för hackor (1807) urspr. ’ha goda kort på hand och inte behöva bli besegrad av ngn’
3liten summa pengar
vard.ekon.han fick en hacka för besväretsedan 1838se 2hacka 2