Svensk ordbok 2009, webbversion

halv adjektiv ~t ●som ut­gör ena delen av ngt som är (eller tänks vara) delat i två lika delar om mängd, volym, före­mål etc.; ibl. om före­mål som är (ungefär) hälften så stort som ett visst annat före­mål admin.utstr.halvbuteljhalvkilohalvtidsarbetehalvtimmehalvåren halv literen halv miljonen halv milhel eller halv pensionbarn betalar halv av­gifthalva styrkan av­delades för innetjänsten halv ton högreen halv flaska bränn­vintvå och ett halvt år○äv. för att ut­trycka upp­nående av mitt­punkten av ngthan lät klippa luggen till halva pannanhan sparkade ut bollen till halva planen○ofta med vagare inne­bördsom ut­gör en del av ngt; ibl. med an­tydan om betydande del, ibl. om o­tillräcklig del halvbrahalvdödhalvfärdighalvslummerhon är ute och roar sig halva nätternahalva stan hade mött uppett halvt formellt, halvt flickaktigt leende (adv.)hon var halvt medvets­lös (adv.)○spec.o­tillräckligt engagerad det var något halvt över deras an­strängningar(bara) halva sanningensesanning en halv gång till (så mycket)se2gång 2 gå halva vägen varseväg 1 halv biljettsebiljett 1 halv ett (två, tre etc.)tret­tio minuter före klockan ett (två, tre etc.)​ ska vi säga att vi ses vid halv ett? halv specialse2special halvt om halvtså smått​ hon började halvt om halvt bli sömnig (lyssna) med ett halvt öraseöra 1 mötas på halva vägenseväg 1 sedan 1000-taletrunsten, Runsten, Öland (Nilsson)runform halfan (ack.), fornsv. halver; gemens. germ. ord, trol. urspr. ’kluven’; besl. med lat. scal´pere ’skrapa; rista; skära ut’