Svensk ordbok 2009, webbversion

hal`va substantiv ~n halvor halv·an1ena delen av ngt som är (eller tänks vara) delat i två lika delar kokk.utstr.SYN.synonymhälft dörrhalvagrapefruktshalvahjärnhalvakäkhalvahon räckte honom den an­dra halvan av te­kakanden belysta halvan av an­siktetunder an­dra halvan av året○spec.halv­flaska en halva ölen halva (av ngt), en halva (ngt)sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. halva 2an­dra supen vard.kokk.JFRcohyponym2hela ta sig en halvahalvan gårsedan 1822