Svensk ordbok 2009, webbversion
ho`vtång
substantiv ~en hovtänger
hov|tång·en●en tång med cirkelformigt böjda, skarpa käftar
vanligen anv. för spikutdragning
verkt.hovtången är ett gammalt specialverktyg för hovslagarensedan ca 1520biskop Hans Brasks levnadsteckning (Arnell)fornsv. hoftang; till 1hov och 1tång