Svensk ordbok 2009, webbversion

ho`vtång substantiv ~en hovtänger hov|­tång·en●en tång med cirkel­formigt böjda, skarpa käftar vanligen anv. för spikutdragning verkt.hovtången är ett gammalt special­verktyg för hov­slagarensedan ca 1520biskop Hans Brasks levnadsteckning (Arnell)fornsv. hoftang; till 1hov och 1tång