Svensk ordbok 2009, webbversion

1indikativ [in`-äv.in´-] substantiv ~en ~er in·dik·at·iv·en●verb­form som ut­trycker att verbhandlingen är verklig den vanliga typen av s.k. modus i svenskan språkvet.JFRcohyponymkonjunktivcohyponym2optativ ”var” har modus indikativ och ”vore” modus konjunktivsedan 1815
2indikativ [in`-äv.in´-] adjektiv ~t in·dik·at·iv●som ut­trycker att verbhandlingen är verklig admin.språkvet.verbets indikativa formersedan 1807