substantiv ~en
in|strål·ning·en●(mängd) energi som tillförts ngt genom strålning
spec. om den solenergi som strålar in till jorden
fys.JFRcohyponyminsolation 1
instrålning (av ngt) (i ngt)sedan 1907Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
in|strål·ning·en●(mängd) energi som tillförts ngt genom strålning
spec. om den solenergi som strålar in till jorden
fys.JFRcohyponyminsolation 1
instrålning (av ngt) (i ngt)sedan 1907