Svensk ordbok 2009, webbversion

jäm`ka verb ~de ~t jämk·ar●(försiktigt eller o­betydligt) flytta (ngt) till lämpligare position af.ekon.JFRcohyponymkorrigeracohyponymjustera 1 jämka på slipsenhan jämkade hennes huvud i bekvämare läge på sin axel○äv. bildligt med avs. på egna å­sikter e.d.JFRcohyponymändra han har jämkat på sin tidigare in­ställning○äv. med ton­vikt på ömse­sidighet och med avs. på an­dras å­sikter etc.JFRcohyponymmedla jämka mellan parterna○spec. i ekonomiska samman­hangminska i viss ut­sträckning JFRcohyponympruta under­hållet blev jämkat av dom­stolen○spec. äv.av­passa tull­satser jämkade efter varje närings behov av skyddjämka (på) ngt (ngnstans), jämka (mellan) ngrasedan mitten av 1300-taletÖstgöta-Lagenfornsv. iämka, iänka; bildn. till jämn Subst.:vbid1-200014jämkande, jämkning