substantiv ~n äv. vard. jordbrukarn, plur. ~, best. plur. jordbrukarna
jord|bruk·ar·en●person som yrkesmässigt bedriver jordbruk på egen fastighet
jordbr.yrk.SYN.synonymlantbrukaresynonymbonde
jordbrukarorganisationjordbrukarsamhällesedan 1745Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. jordbrukarn, plur. ~, best. plur. jordbrukarna
jord|bruk·ar·en●person som yrkesmässigt bedriver jordbruk på egen fastighet
jordbr.yrk.SYN.synonymlantbrukaresynonymbonde
jordbrukarorganisationjordbrukarsamhällesedan 1745