substantiv ~n jordgubbar
jord|gubb·en●typ av stort, rött, odlat bär som har små fröliknande nötter på ytan
bot.kokk.JFRcohyponymsmultron
jordgubbslandjordgubbssyltjordgubbstårtajordgubbar med vispgräddesedan 1841till sv. dial. gubbe i bet. ’liten klump’; jfr sv. dial. jordbär ’smultron’