Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
knark·et●narkotika
som rusmedel (i mots. till preparat i medicinsk användning)
ngt vard.med.knarkhandelknarklangaresmuggla knarksedan 1953trol. av äldre knark ’sup’, med anslutning i slangspråket till narkotika; besl. med knarra; jfr pilleknarkare