Svensk ordbok 2009, webbversion

knäpp`a verb knäppte knäppt, pres. knäpper knäpp·er1ibl. med partikelntill höras ett svagt smällande ljud Nolldet knäppte i väggarnadet knäppte till i låsetknäppa (till) (ngnstans)sedan 1639av ljud­härmande urspr. 2slå lätt med fingrarna så att ett knäppande ljud upp­står NollJFRcohyponym2snäppa knäppa på gitarren○ibl. med ton­vikt på åt­följande rörelse av ngtmed partikel, särsk.bort, i­väg hon knäppte i­väg fimpenhan knäppte bort dammet från kavajenknäppa med/på ngt, knäppa bort/iväg ngtknäppa med fingrarnasefinger knäppa ngn på näsansenäsa sedan 17593skjuta (och träffa) med gevär e.d. vard.mil.sport.knäppa en hare○äv. bildligtfotografera knäppa en bild○äv. om att förfara på liknande sätt med annan apparat med av­tryckareknäppa mellan­tiden○äv. med konstruktionsväxlinghan knäpptes för 46,7 på 400 meterknäppa ngn/ngtsedan 17404krossa nöt­skal kokk.knäppa nötterknäppa ngtsedan 1732se knäppa 1 5ofta med partikel, särsk.igen, ihop, till, utan större betydelse­skillnad till­sluta (klädes­plagg e.d.) med knappar hush.kläd.knäppa skjortanknäppa i­hop i halsen○äv. med konstruktionsväxlingföra (knapp) genom knapp­hål knäpp knappen!○äv.till­sluta med lås­anordning knäppa spännetknäppa i­gen hand­väskan○äv. med avs. på (viss) kropps­delknäppa händernaknäppa (igen/ihop/till) ngtsedan ca 1500 (i knäpa saman (händerna))H[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckarefornsv. knäpa; bildn. till 1knapp Subst.:vbid1-209989knäppande, knäppning