verb ~de ~t
kon·fund·er·ar●ofta perf. part.
göra (ngn) förvirrad
så att det märks
komm.JFRcohyponymförbryllacohyponymförvirra
han skakade konfunderad på huvudethon blev märkbart konfunderad av kritikenkonfundera ngnsedan 1647av lat. confun´dere ’sammangjuta; sammanblanda; förvirra’; jfr konfys
Subst.:vbid1-212822konfunderande,
vbid2-212822konfundering