Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. krögarn, plur. ~, best. plur. krögarna
krög·ar·en●person som driver en krog eller restaurang
serv.yrk.JFRcohyponymkällarmästare
sedan 1441brev från ärkebiskop Niklas m.fl. till finska Nådendals kloster om utökade fri- och rättigheter (Arwidsson)fornsv. kröghare; av lågty. kröger med samma betydelse; bildn. till krog