Svensk ordbok 2009, webbversion

krö´nika substantiv ~n krönikor krön·ik·an●historisk berättande fram­ställning i tids­följd och vanligen utan an­språk på djupare beskrivning el. förklaring bok.JFRcohyponymannaler krönikeskrivarebygdekrönikarimkrönika○äv.berättande fram­ställning i tids­följd skvallerkrönikasläktkrönikade personliga minnenas krönikakrönikan från en resa○spec.över­sikt (i press eller eter­medier) över viktiga aktuella händelser dagskrönikakonstkrönikaen krönika (om/över ngn/ngt/SATS)sedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. krönik, krönika; ur grek. khronika´ (bibli´a), bildn. till khron´os ’tid’; jfr kronisk, kronologi