Svensk ordbok 2009, webbversion

krö`gare substantiv ~n äv. vard. krögarn, plur. ~, best. plur. krögarna krög·ar·en●person som driver en krog eller restaurang serv.yrk.JFRcohyponymkällarmästare sedan 1441brev från ärkebiskop Niklas m.fl. till finska Nådendals kloster om utökade fri- och rättigheter (Arwidsson)fornsv. kröghare; av lågty. kröger med samma betydelse; bildn. till krog