Svensk ordbok 2009, webbversion

1lönn substantiv ~en ~ar lönn·en●typ av löv­träd med hand­flikiga blad, vingade klyv­frukter och socker­haltig sav bot.lönnsiraplönnsläktetnaverlönnskogslönnsockerlönnsykomorlönnhöst­solen fick lönnarna att lysa i sprakande färger○äv. om trä­virketviolinens botten, sarg och hals till­verkas av lönnsedan 1349öppet brev utfärdat av abbedissan Elisabet i Sankta Klara kloster i Stockholm om landboavgifter (Svenskt Diplomatarium)fornsv. lön; gemens. germ. ord med släktingar i an­dra indoeur. språk
2lönn substantiv, ingen böjning Nolli lönni hemlighet​ hon födde sitt barn i lönn sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. lön ’förnekande; döljande’; besl. med ljuga; jfr lögn