Svensk ordbok 2009, webbversion
lan
´
tis
substantiv
~en ~ar
lant·is·en
●
(ngt bortkommen och tafatt) person från landsbygden
nedsätt.
jordbr.
psykol.
yrk.
JFR
cohyponym
bonde
○
äv. i adjektivisk användning
han är lite lantis
sedan 1890
till
1
land
substantiv ~en ~ar
lant·is·en●(ngt bortkommen och tafatt) person från landsbygden
nedsätt.jordbr.psykol.yrk.JFRcohyponymbonde
○äv. i adjektivisk användninghan är lite lantissedan 1890till 1land