Svensk ordbok 2009, webbversion

mann`agryn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en manna|­gryn·et●vanligen plur. el. koll. skalade frön av manna­gräs förr anv. som livs­medel kokk.○nu­mera vanligenkrossade vete­korn mannagrynsgrötsedan 1644till manna