Svensk ordbok 2009, webbversion

me`delpunkt substantiv ~en ~er medel|­punkt·en●punkt som ligger mitt i ett om­råde med (ungefär) lika av­stånd till alla punkter på om­rådets periferi mat.samh.sociol.SYN.synonymcentrum 1 JFRcohyponymmittpunkt jordens medelpunkten cirkels medelpunkt○äv. bildligt, spec.viktigaste punkt kyrkan var byns naturliga medelpunkt○spec. äv.person eller före­teelse som intresset koncentreras på han blev snabbt sällskapets medelpunkt(ngts) medelpunkt, medelpunkten (av/i ngt)sedan 1639