substantiv ~en ~er
mitt|punkt·en●punkt i mitten av ngt
rum.JFRcohyponymmedelpunktcohyponymcentrum 1
○ibl. äv. om viktigaste plats e.d. (och ngn gång viktigaste person)Paris är inte längre världens mittpunkthan var mittpunkten i gängetmittpunkten (av/i/på ngt)sedan 1863