Svensk ordbok 2009, webbversion

me´dium substantiv mediet, plur. medier i vissa fall äv. media medi·et1mittersta del tid.utstr.i mediet av juni○spec. om mittersta del av tänkt skalamediumstorlektand­borsten finns i tre hårdhets­grader: mjuk, medium och hårdkalsongerna finns i tre storlekar, small, medium och largemediet (av ngt)sedan 1765av lat. med´ium (plur. med´ia) ’mitt; medel­väg’, till med´ius ’som är belägen i mitten’; samma ord som mid-; jfr moatjé 2medel­värde ngt åld.mat.aritmetiskt mediumvanligt medel­tal eller genom­snittgeometriskt mediumett medel­värde som i det enklaste special­fallet är lika med kvadrat­roten ur produkten av två tal​ geometriska mediet av 2 och 8 är 4 sedan 17523verb­form som ut­trycker en betydelse som varken är aktiv eller passiv i vissa språk, bl.a. grekiska språkvet.sedan 18374substans som fysikaliskt skeende försig­går i fys.ljusets hastighet i o­lika mediersedan 18225vanligen plur. och i sms kanal för informations­spridning t.ex. press, radio etc. m-med.etermediummassmedieren skandal­omsusad person som ofta var ute och valsade i mediernasedan 19646person med (på­stådd) förmåga att komma i förbindelse med ande­världen vanligen i till­stånd av trans relig.ett spiritistiskt mediumsedan 1862Mediet är budskapet.Efter en slagordsmässig formulering av den kanadensiske massmedieteoretikern Marshall McLuhan (1960-talet) Pluralformen medier bör före­dras fram­för media, bl.a. där­för att den gör det lättare att bilda bestämd form plural, medierna. Jämför stilruta för container.   På senare tid har den alternativa plural­formen media börjat an­vändas i entals- eller egentligen kollektiv betydelse: saken har uppmärksammats i svensk media. Det finns svenska ord som tidigare har genom­gått samma förändring, sär­skilt narkotika (som ur­sprungligen var plural och stod för ’flera narkotiska ämnen’). Det före­faller dock inte finnas någon an­ledning att över­ge det traditionella uttrycks­sättet svenska medier.