Svensk ordbok 2009, webbversion

mjöl substantiv ~et mjöl·et●fin­mald spann­mål för beredning av livs­medel särsk. bröd af.kokk.majsmjölvetemjölfint mjölgrovt mjölblanda mjöl och bak­pulver i en djup tallrik○äv. om annat livs­medel i fin­fördelad formpotatismjölskorpmjöl○äv. om fint pulver i all­mänhetbenmjölstenmjölha rent mjöl i påseninte ha ngt som behöver döljas​ är det möjligt att få i­hop en regering där alla har rent mjöl i påsen? sedan 1347privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)fornsv. miol, miöl; gemens. germ. ord, besl. med mala