Svensk ordbok 2009, webbversion
monis
´
m
substantiv
~en
mon·ism·en
●
en filosofisk lära som härleder allting från en enda princip
fil.
JFR
cohyponym
dualism
sedan 1876
bildn. till grek.
mon
´
os
’en; en enda’; jfr
monark
,
mono
substantiv ~en
mon·ism·en●en filosofisk lära som härleder allting från en enda princip
fil.JFRcohyponymdualism
sedan 1876bildn. till grek. mon´os ’en; en enda’; jfr monark, mono