Svensk ordbok 2009, webbversion
mo
`
tståndsman
substantiv
~nen motståndsmän
,
best.
plur.
motståndsmännen
mot·stånds|mann·en
●
medlem av motståndsrörelse
mil.
yrk.
JFR
cohyponym
partisan
många av motståndsmännen tillfångatogs och avrättades
sedan åtm. 1945