Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
part·is·an·en●medlem av stark, väpnad motståndsrörelse
som bekämpar ockupationsmakt e.d. med krigsliknande metoder
särsk. vid beskrivning av syd- och östeuropeiska förh.mil.yrk.JFRcohyponymmotståndsmancohyponymgerilla
partisanförbandde jugoslaviska partisanerna drev ut tyskarnasedan 1812av fra. partisan ’anhängare; partisan’; av ita. partigiano med samma betydelse, till parte ’del’; jfr part, parti