Svensk ordbok 2009, webbversion

mul`ten adjektiv multet multna multn·are●sönder­delad i ämnen av enkel struktur som kol­syra, ammoniak m.m.; om organiska lämningar; ofta med bi­betydelse av ruttenhet biol.multna lövsedan senare hälften av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. multin; urspr. perf. part. av ett verb mot­svarande isl. melta ’smälta; upp­lösas’; besl. med malt, mylta