Svensk ordbok 2009, webbversion

1mus substantiv musen möss, best. plur. mössen mus·en1(typ av) litet, skade­görande rått­djur med oftast stora öron och ögon och lång svans särsk. om hus­musen zool.JFRcohyponymråttacohyponymsork musfällaskogsmuslaboratorie­försök med råttor och möss○äv. om liknande gnagare el. insekts­ätarevanligen i sammansättn. hasselmusnäbbmustyst som en mussetyst sedan 1262 (som till­namn)intyg utfärdat av Birger Jarl om gåvor till Alvastra kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. mus; gemens. germ. ord, mot­svarande lat. mu´s, grek. my´s med samma betydelse; jfr muskel 2sällan plur. det yttre kvinnliga köns­organet starkt vard.Nollsedan ca 1755
2mus substantiv ~en ~ar mus·en●typ av (musliknande) litet, knappförsett pek­don som an­vänds för att välja ut program el. kommandon på en dators bild­skärm el. för att pricka in koordinater vid dator­grafik databehandl.musknappmuspekareklicka med musensedan 1983till 1mus