Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
myr·en●större torvtäckt område, bevuxet med fuktälskande växter
vanligen med grundvattennivån (nästan) vid markytan
geogr.myrarna indelas i mossar och kärrhan gick ner sig i myrensedan 1282 (i ortnamn)stadfästelse utfärdad av änkefru Ragnhild på gåva till Sigtuna kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. myr; besl. med mossa, mosse