Svensk ordbok 2009, webbversion
nafs
substantiv
~et
,
plur.
~
,
best.
plur.
~en
nafs·et
●
lätt och snabbt bett eller hugg
tid.
zool.
hunden tog godbiten i ett enda nafs
i/på ett nafs
mycket snabbt
vard.
han fixade punkteringen på ett nafs
sedan 1887
till
nafsa