verb ~de ~t
nafs·ar●bita lätt och snabbt
vanligen utan att skada
zool.hunden nafsade efter den lille pojkennafsa (efter/på ngn/ngt), nafsa (ngn i ngt)sedan 1769bildn. till 1nappa
Subst.:vbid1-253730nafsande,
vbid2-253730nafsning;
nafs
Svensk ordbok 2009, webbversion