substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
napp·et●bett av en fisk i krok eller bete
varigenom fisken fångas
jakt.samh.hon fick napp nästan genast○äv. bildligthan annonserade efter sin ungdomsvän och fick nappnapp (på ngt)sedan 1834till 1nappa
2napp
substantiv ~en ~ar
napp·en●liten gummiknopp för spädbarn att suga på som ersättning för modersbröstet
kokk.tröstnappsuga på nappen○äv. om liknande gummiknopp på diflaskanappflaskasedan 1721samma ord som fornsv. napper ’bägare, dryckesskål’; av ovisst urspr.