Svensk ordbok 2009, webbversion

na`vel substantiv ~n navlar navl·ar●liten grop mitt på magen efter navel­strängen med.en två­delad dress som visade naveln○ibl. äv. bildligt om centrum av ngt slagParis, det intellektuella Europas navel under långa periodersedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. nafle; bildn. till nav