Svensk ordbok 2009, webbversion

nog adverb 1i en ut­sträckning som mot­svarar behovet som fram­går av samman­hanget utstr.hon verkar aldrig få nogde är gamla nog att minnas Londonolympiaden 1948endast det bästa är gott nog för honom○i kombination med ett före­gående adj. el. adverb ibl. med funktionen att bilda en sorts sats­adverbialglädjande nog kom han han kom, vilket var glädjande ○spec. i retoriska ut­tryck, i bryska till­sägelser m.m.Nog om detta. Nu tänkte jag gå över till ...det kan inte nog betonas att NN gjorde en strålande in­satsde slog ner honom, och inte nog med det, sedan sparkade de på honomnu får det vara nog!hälften vore nogsehälft nog såi ganska hög grad​ att promenera varje dag kan vara nog så bra motion nära nogse1nära 2 tids nogsetid 1 vara sig själv nogse1själv 2 sedan ca 1450Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. nogh, nok ’mycket, till­räckligt; ganska; visserligen; utan tvivel’ 2enligt vad man bör kunna tro NollJFRcohyponymtroligen han kommer nog snartdet går nog branylon­linan håller nog för på­frestningen○äv. för att an­ge med­givandesom man bör kunna erkänna JFRcohyponymförvisso jag tror nog att hon kommernog förstår jag kritiken, men ...nog för att jag kan, men jag vill inte○äv. i över­talande el. före­brående syfterimligtvis JFRcohyponymvisst 3 nog bör vi ha råd att ge ordentligt stöd till sjuka och handikappadenog verkar saken mer egendomlig än hon vill erkännanog kunde du ha ringt åt­minstonesedan ca 1452Nya eller Karls-KrönikanUttryck av typen konstigt nog, besynnerligt nog uppkom i början av 1800-talet och ersatte många äldre adverb på -vis, t.ex. besynnerligtvis. Det är inte helt lätt att se hur utvecklingen av uttrycket har gått till, men det är intressant att nog ungefär samtidigt förlorade sin gamla betydelse ’mycket’, utom möjligen i uttrycket nog så.