Svensk ordbok 2009, webbversion

nonchale´ra verb ~de ~t non·chal·er·ar●under­låta att beakta och ta hän­syn till ngn el. ngt, på grund av över­mod, slarv e.d. komm.JFRcohyponymförsummacohyponymvårdslösa nonchalera trafik­reglernaindustrin nonchalerade länge miljö­kraven○ibl. med avs. på person (ofta med av­sikt att såra)hon nonchalerade honom helt på festenarbets­kamraterna nonchalerade och frös ut hennenonchalera ngn/ngt/SATSsedan 1837Subst.:vbid1-259944nonchalerande, vbid2-259944nonchalering; nonchalans