Svensk ordbok 2009, webbversion

försumm´a verb ~de ~t för·summ·ar●inte ägna till­räcklig upp­märksamhet åt komm.JFRcohyponymnegligeracohyponymeftersättacohyponymnonchalera försumma sina plikterförsumma sin familj○spec.ute­bli från viss aktivitet försumma en lektion○spec. äv.glömma bort, missa vi får inte försumma att lyssna på programmetförsumma ngn/ngt/att+Vsedan 1347privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)fornsv. forsuma; av lågty. vorsumen med samma betydelse, till sumen ’söla; försena’ Subst.:vbid1-164762försummande; försummelse