verb nös äv. nyste, nyst, pres. nyser
nys·er●häftigt och ofrivilligt stöta ut luft genom näsan
på grund av irritation i slemhinnorna el. förkylning
med.JFRcohyponym2hosta
nysanfallnysattacknyspulvernysasedan 1325Westgöta-Lagenfornsv. niusa; gemens. germ. ord; ljudhärmande
Subst.:nysande,
nysning